Tio Små TomteNissar
Midvinternattens köld är svår. Tio små Nissar i djupsnö går.
Rävsax gömd under skynke vitt, knipsar Nisse av på mitt.
Livsandan snabbt för honom tryter, snart i eget blod han flyter.
Nio Nissar i midnattstimma, traskar fram i månljusstrimma.
Ugglan hoar i sitt näste. Istapp faller från sitt fäste.
Nisse spetsas utav tappen, tomte ligger död på trappen.
Utanför dörren står gröten och ångar, och åtta små Nissars
intresse den fångar. Under stigande hunger fatet de nalkar,
en stackars tomte på kanten halkar. Han sliter, han kämpar,
han svettar sig blöt, men sjunker likväl ned i kvicksandslik gröt.
Många springor stugan har där sju små Nissar in sig tar.
Katten som bak dörren ruva, slukar Nisse med hull och luva.
Resterna av tomtehand, slickar Misse bort från tand.
Sex små Nissar mot julbord ila, snabbt uppför bordsben kila.
När sista tomten över kanten hasar, tappar greppet och nedåt rasar,
faller nedåt likt ett lod. Matta röd av tomteblod.
Tomtar fem i väldig iver, springer runt, ty hungern river.
Nisse snubblar på sitt skägg, faller rätt på knivens egg.
Lilla Nisse stackars saten rinner ut i sillsalaten.
Fyra Nissar festat på sill, nu de törsten släcka vill.
Mot glöggen de ilar i samlad tropp, tar för sig av drycken i varsin kropp.
Ner faller Nisse i glödhett hav, likt en skållad mandel hans skinn faller av.
Tre små tomtar i granen sig svingar mellan ljus och änglavingar.
Nisse sig för nära våga, snart han står i ljusan låga.
Doften snart likt vidbränd stek, då de ångrar sin ystra lek.
Två små Nissar kring sig tittar då en smällkaramell de hittar.
Nisse ner på den då hoppar, men för detta den ej stoppar.
I tak, på golv, på gardin med frans finns nu Nisses hjärnsubstans.
Husbonn stiger upp i natten för att kasta lite vatten.
Under husbonns tunga toffla, Nisse blir till krämig våffla.
Snön ligger vit lite här och var, inte en jävla tomte finns kvar.
Kommentarer
Trackback
