En Bitterfittas Bekännelser

80-talist, javisst!

           



  Vi som "knackade på" hos våra kompisar utan förvarning 
           när vi ville träffa dem

  Vi som slog in skolböckerna i diverse fina papper/skydd 
           för att vi behandlade dem med respekt 

  Vi som på egen hand klippte i våra jeans 
           innan de började säljas söndertrasade

 

  Vi som har sparat en blå/röd kudde fylld med märken 
           såsom silverfisken och baddaren

 

  Vi som någon gång har haft en OKEJ-poster upphängd på väggen

 

  Vi som samlade på allt - främst kapsyler och sudd
 

  Vi som på egen hand lärdes oss datorer/internet/fildelning och 
           dessutom fick lära våra föräldrar hur de kollar sin mail

 

  Vi som upptäckte erotik genom ryska posten och snurra flaskan

 

  Vi som jublade när gröna/svarta tavlan bytades ut till whiteboards i skolan
 

  Vi som fyllde våra cykelhjul med kulor eller spelkort för att det skulle 
           låta så mycket som möjligt när vi flög fram

 

  Vi som trodde att vi skulle bli rika när vi efter många år skulle sälja 
           våra kulor, ishockeykort och pogs
 

  Vi som spelade in musik på kasettband genom radion
 

  Vi som läste OÄ i skolan
 

  Vi som smaskade omkring med Jenka, Shake eller Hubba Bubba i munnen

 

  Vi som hade påtvingade brevvänner i grannorten
 

  Vi som läste Lyckoslanten
 

  Vi som inte fick slänga maten eftersom det fanns barn i Afrika 
           som uppenbarligen var hungriga

 

  Vi som tyckte det var värt tiden det tog att surfa med 56k-modem 

  Vi som använde telefonkort och innan mobilernas tid
 

  Vi som fick förbud att använda tamagoshi på lektionerna

 

  Vi som spelade snake på datorn som små innan det dök upp 
           på mobiltelefonen i tonåren
 

  Vi som älskade bockstyren och max antal växlar på cyklar
 

  Vi som var de som började med Lunarstorm och vi som tog 
           jävligt lång tid på oss innan vi hade hjärtat att sluta med det
 

  Vi som vara jäkligt skeptiska till MSN när det kom då ICQ 
           faktiskt fungerade alldeles utmärkt

 

  Vi som lärde oss hantera MS Dos för att kunna spela pc-spel 

  Vi som lärde känna Robert Gustavsson genom Björnes Magasin 
           och inte Parlamentet
 

  Vi som går igång på “När du hör den här signalen… *pling* 
           …när du hör den signalen, då vet du att det är dags att vända blad. 
           Då börjar vi…”
 

  Vi som var tvungna att blåsa i våra nintendospel för att de överhuvudtaget 
           skulle fungera, teknik: kraftigt men utan salivstänk 

  Vi som i våra busringningar aldrig lyckades lika bra som Hassan 
           gjorde på radio

 

  Vi som käkade Raider och inte Twix
 

 

  Vi som hade bänkar med lock på
 

  Vi som fick onödigt mycket information om att vi skulle ringa 112 
           i stället för 90 000
 

  Vi som gjorde fingerlekar med garn såsom vaggan, eiffeltornet, fiskenätet
 

  Vi som kunde ringa in och få chansen att spela Hugo i direktsändning
           (och tycka alla andra var så dåliga) för att vinna sega råttor av Sofi Propp 

  Vi som vet hur man gör popcorn på spisen 


  Vi som vet att det inte är tjejen i filmen som skrivit brevet




               

               KÄRLEK!

         

haha den där va bra! känner igen en hel del av dem! :)

HAHAHA! Plockar du bort dom som har med datorer att göra och byter ut telefonkortet mot mynt (I know, men det var verkligen så dom funkade, I'm not lying!!!) stämmer det även in på en 70-talist som mig ;).

Så jäkla sant! :D