Det är inte alltid lätt när det är svårt...
Jag sög PUNG på bloggande idag OXÅ!!!
Men vaffan...jag är ju bara så TRÖTT, det går åt så mycket energi till allt...jobb, jobb, JOBB
..och sen ofrånkomliga grubblerier om min resa med tillhörande operation i
Pruppsala nästa vecka...!
Satt här hemma i soffan idag och kände mig mest ensam i hela världen, men just när jag kände ett darr på underläppen (den i ansiktet alltså) började GREYS!
Tack GODE GUD för Greys, världens bästa program..!!
Nåväl..när ögonlocken hänger som billiga rullgardiner från IKEA är det nog dax att
dyka ner i kudden...om man vill åldras med skönhet och fräschör vill säga!!
En såhär PUMA ska jag bli när jag blir stor!
GODNATT! 
Men snuffsan då.. Du är inte ensam! Men jag vet vad du menar :( Det kommer gå hur bra som helst på måndag/tisdag, du är ju en stålkvinna! Önskar jag kunde följa med dig men det är ju inte helt lätt att ta sig ut från sin isoleringscell på sjukan =/ Det kommer gå i ett naffs och sen är du hemma igen, och sen slipper du ha massa konstiga hjärtklappningar eller skalla golvet stup i kvarten.. Hur många människor som helst går ju in i hjärtat varje dag den vägen och även om det är läskigt så är ju du faktiskt betydligt mer purung, stark och fräsch än många gamlingar som gör det där, och DOM fixar det ju utan problem.. Så försök att inte oroa dig Pillan, det blir braaa ska du se.. Och kom ihåg att du faktiskt har en SYSTER som du kan ringa till när du har darr på läppen..! Även om Greys funkar rätt bra också förstås ;) (fast det får man ju ännu mer darr på läppan av!!) Vi hörs i helgen, du har glömt din kamera här by the way- har du noterat det? Vi åker ju ikväll men vill du ha den i helgen får du väl använda din fina extranyckel och gå in å hämta den ;) Puss på dig fisen!
